Amningsmonstret

Ett tag nu har jag funderat på hur och är jag ska sluta amma, men så i måndags tog jag mod till mig. det blev en hel det skrik första natten. Elton vaknar alltid vid 10-11 och vägrar somna om ifall inte jag ammar och somnar brevid. Så första natten var det skrik vid tio och vid tre-fyra, men han fick ligga hos mig och jag pratade lugnt med honom. Andra natten sov han till tolv i sin egen säng och det blev skrik och protester, men inte lika länge. Lite senare hade vi en dust till. Tredje natten sov han till 2 i egen säng! Seger tänke jag och han skrek inte när han fick komma upp till mig! :) Fjärde natten sov han i egen säng till 4, helt underbart... Så kommande natt förväntar jag mig att han sover till 6 i egen säng.

Men jag kan nu känna att jag har besegrat amningsmonstret, och det känns skönt att ha sluppit en massa skrik och gap-metoder. Jag tror Elton har känt sig trygg och mogen för det här. Tror det mest varit jag som tyckt det varit jobbigt...
Älskar dig E!

Lek och plask!

Sommaren är invigd! nu kör vi som det ryker och jag glömmer att jag ska börja jobba efter midsommar... Det är skönt med gångavstånd till Mälaren! :D

Filadelfia Bankeryd

Idag predikade Walter i SOS Church på temat familjen och hur kyrkan är som en familj. Jag hade förmånen att få lyssna på hela predikan då Jens tog båda barnen.

I SOS Church har jag min familj, vänner som har blivit familj, vänner man kan räkna med i vått och torrt. SOS Church är mitt hem.
Jag minns första gången jag kände att en kyrkan var min kyrka, att jag hade ett riktigt hem där. Jag var tonåring och det var efter nåt tonårsmöte i Filadelfia i Bankeryd, jag klev in i köket i källaren och helt plötsligt kände jag mig inte som gäst längre. Här är mitt kylskåp, här är mina skedar, här är mina grytor... Det var en härlig och speciell känsla. Sedan dess har jag sökt den känslan igen, jag har hunnit avverka några kyrkor, nån där inte en enda pastor hälsade på mig, nån som sprang iväg med en vision jag inte hade i mitt hjärta, en några andra som jag älskade men aldrig klickade med. Men så föddes SOS Church, och jag fann åter mitt hem. Vissa kritiserar vår församling och tror sig veta en massa som egentligen är snicksnack och lögner, men vad folk än säger och påstår finns min orubbliga känsla av hemma och familj kvar.
När jag var nitton flyttade jag hemifrån inte bara från mamma och pappa, utan även från församlingen. Förra året hittade jag hem både här i Sigtuna där vi fullkomnade familjen Charlieson med en son och i SOS Church med Johannes Amritzer, älskade storebror, farsa, pastor och vän.

Ljuvlig grillpicknick i Pilsbo

I eftermiddags var vi borta i Pilsbo och grillade med Widellarna. Varmt, mysigt och ett alldeles perfekt sätt att spendera en eftermiddag med familjen efter att ha blivit bjuden på Tant Brun av Julia. Nu sitter jag ute på balkongen och bloggar, värmen dröjer sig kvar och man kan inte annat än att njuta av livet.

Att det har varit en så underbar dag tar lite bort suget att följa med teamet till Tanzania, men bara lite... Hade gärna suttit i gräset i Tanzania och predikat evangelium med en ljummen cola i handen. Nåja, var är en festival i Afrika? Den kan ju vara arbetsam, varm och alldeles, fullkomligt underbar...

Imorgon blir det picknick i Rålis innan kyrkan för vår del, hör av dig om du vill haka på!

Min byrå är klar!

Min gamla Malm-byrå i ekfaner har fått sig ett ansiktslyft! Med vit målarfärg och snygga lister på lådorna har den mycket praktiska byrån blivit en liten shabby-chic-inspirerad inredningsdetalj i hallen. Det går alldeles utmärkt att måla på faner! Så börja måla alla därute som beklagar er över alla fanermöbler hemma. Mer vit målarfärg åt folket, det är mitt valspråk!

För övrigt har jag varit och köpt två nya stolar till mitt köksbord idag. Det ska också målas vita. Kommer bli så fint, så fint...

Gratis är gott!

Eller i alla fall bra!
Idag har vi varit på Öppna förskolan i Märsta. Massor av lek och bus och sång och kladdiga vattenfärger, alldeles gratis.
Sen gick vi till biblioteket mitt emot. Mängder av böcker och filmer och CD-skivor att låna, alldeles gratis.
Efter det tog vi bussen hem, också alldeles gratis.

Om man lever ett budgetliv under småbarnsåren, kan man ha en jättekul dag med en utflykt som kostar nada. Hur underbart är inte det? Tummen upp för kommunen och SL idag!

Mätt!

Mätt på flera sätt:
1. Mätt i magen efter en mycket god pizza
2. Mätt andligen efter en mycket bra gudstjänst i SOS Church
3. Mätt själsligen efter en underbar helg med min familj som jag älskar så mycket

Men snart är jag hungrig igen, och det underbara är att jag hela tiden får äta mig mätt kroppsligen, andligen och själsligen.

Tack Jesus för mitt liv! Jag har det fruktansvärt underbart bra...

Tokiga kor eller citybor?

Igår var vi betessläpp i Jälla utanför Uppsala. I min vildaste fantasi kunde jag inte föreställa mig hur mycket folk som skulle komma. Kanske 50-100 pers hade jag tänkt max, men vi var 4000 tokiga citybor som trängdes i kylan... Men korna var glada! Tack Elin och Ola för en härlig dag med er! :)

4+5=9 månader

Elton, den lille grabben har gått och blivit 9 månader och så här lagom har jag två siffror att redovisa som adderat blir just 9.

4.
Eltons fyra framtänder har nu spruckit igenom, även om de inte kommit fram helt än så har de tittat upp i dagsljuset. :)

5.
Detta är väl den stora grejen! Elton har tagit sina första steg! Fem stycken steg tog han för första gången i tisdags, då trodde jag att det bara var ren tur. Igår gjorde han det igen, fem steg här hemma och idag tog han fem steg på öppna förskolan. Då kanske det är mer än bara tur? ;) Stolta som tuppar är vi både jag och Jens, men gladast är nog Elton... I tisdags var vi på babysång och de flesta barnen var ett par månader äldre och de gick, Elton verkade bestämma sig för att "kan dom, kan jag" och på den vägen är det alltså. För mig får det gärna dröja ett tag till innan han går på heltid. Jag hinner inte med...

Han står ju!

Idag har Elton stått länge själv, tillräckligt för att jag ska hinna få fram en gömd kamera och knäppa en bild! :) Han verkar inte så glad, mamma och pappa var nog mer glada...

Nej, det här är inte en skrytblogg, det har bara hänt en massa snabbt det senaste! ;)

Valborg

Igår var vi på tivoli i Märsta en sväng. Här är kvällen i bilder:

Elise och jag åkte lysmasken, en alldeles lagom läskig åktur!

Elton sov det mesta av tiden, men var glad när vi åkte hem!

Elise visar det lilla sår hon fick i pannan under godisregnet.

När vi kom hem fick hon ett fint plåster i pannan! :)

Åhh, vad jag älskar min familj. Även sunkiga tivolin kan bli hur mysiga som helst när man är med dem man älskar. För att citera Stefan Anderssons gamla dänga: Anywhere is paradise when you are with the one you love... Det är så sant!

Och nu är den efterlängtade våren är på riktigt! Hur underbart är inte det?