måndag 14 september 2009

Där satt den!


Mina små gör framsteg varje dag och ikväll kom Eltons första riktigt stora leende! Naturligtvis missade jag det... Det visades nämligen exklusivt för pappa och stora syster. Fick se ett leende med stängd mun, men inte det stora med öppen mun. Men det kan jag unna Jens! Han jobbar ju på så hårt, både pluggar och jobbar heltid. Så i alla fall, Eltons leende kom på sex-veckorsdagen precis som Matildas bok i utvecklingspsykologi hade utlovat. Betyder det att han är perfekt, ett textbook example? Ja, det gör det.




Elise hon gör andra framsteg. Imorse bad jag henne att ta på sig stövlarna innan dagis. Döm av min förvåning när hon får på sig båda stövlar och dessutom på rätt fot. Då växte min stolthet över henne lite till. Nu börjar jag dock vänta (fasa för) den så kallade "kan själv"-perioden.




Mitt framsteg idag var att jag hade lite lök i korvstroganoffen. Alla som känner mig riktigt väl vet att jag hatar lök, Jens är likadan! När jag var på ICA härom veckan köpte jag från frysdisken hackad lök! :O Jag köper högst två lökar per halvår, så för mig var detta ett stort steg. För om jag köper två lökar slänger jag 3/4 av dem... Så nu ligger det 450g hackad lök i min frys. Jag använder ju det så sällan så nu har jag ett förråd för milleniumet ut! Skönt att kunna plocka fram, lite varje gång det blir köttbullar. Lite mindre planering och aldrig mer tårar!

1 kommentar:

  1. När ni var små så hade jag alltid riven lök i stroganof, bara så att ni inte skulle protestera. Och i min berömda kalops fanns också lök men den silades bort med pepparkornen (det mesta i alla fall) Så visst kan både Du och syrran äta lök, bara ni inte vet om det...
    Pappa

    SvaraRadera